Örebro Öl & Whiskyfestival 2017 – Premiär för Mild Bastard

Undertecknad var rejält nöjd med Mild Bastrad.

Nu i helgen firade Örebro Öl & Whiskyfestival 10 år och då var jag på plats, men inte som besökare utan som utställare i Strömsholms Brygghus monter. Anledningen till att jag var just där berodde på att jag och Jonas ”Herman Hedning” Darnell sålde vår bok ”Beer, Brewing & Bastards” och dessutom var det premiär för vår nya dark mild, Mild Bastard, som vi bryggde på Strömsholms Brygghus i oktober. Eftersom ölet hamnade på den måttliga alkoholhalten 2,8 volymprocent så var vår tanke att vi skulle sälja den i montern i en presentförpackning ihop med det nya Herman Hedning ölglas som vi hade tagit fram. Men på grund av svensk alkohollagstiftning så fick vi inte det eftersom mässlokalen serverade alkohol i en restaurang. Hade ölet varit max 2,25 volymprocent så hade det varit okej, men 2,8 Volymprocent är tydligen alldeles för starkt… Ja, vad säger man? Ska man skratta eller gråta? Vi hade dessutom blivit lovade att ölet skulle serveras i restaurangen men det hände aldrig.

Nåväl. God som tusan var den i alla fall, Mild Bastard. Det var många som reagerade på att den var så fyllig trots den låga alkoholhalten. Hemligheten ligger i stora mängder karamellmalt och hög mäskningstemperatur så att en stor restsötma finns kvar. Det betyder inte att ölet blir sött utan snarare fylligt. För det var den verkligen. Fyllig, knäckig och svagt rostad. Precis så jag vill ha min mild. Nu är förhoppningen att den ska hitta ut till så många matbutiker som möjligt och även folkölsbutikerna runt om i landet.

Vad fanns det då mer för roligt på festivalen? Snett emot vår monter fanns till min stora glädje Nynäshamns Ångbryggeri och det är väl inte direkt någon hemlighet att det är mitt favoritbryggeri. De hade bland annat med sig ofiltrerad Pickla Pils och som vanligt var den galet god. Men det som förvånade mig var att den serverades på keg (vanligt fat, inte självrunnet) men då berättade Marcus och Amanda från Nynäs att de skulle göra ett test med att lägga Pickla på keg så att fler krogar kunde ta in den. Så med andra ord kommer vi få se fler krogar med ofiltrerad Pickla Pils på kran. Jag klagar inte. De hade även årets bästa julöl på fat – Mysingen Midvinterbrygd. Den är lika god varje år. Så grymt bra balans med kryddorna.

Nynäshamns Ångbryggeri hade även en hel del flaskor med sig.
Bland annat lagrad Bötet Barley Wine.

Oppigårds Bryggeri var där och drog i sedvanlig ordning mycket folk. De hade även premiär för sin nya lager Grimm Lager som är tänkt att vara en lager som ska tilltala den breda massan. Den är bryggd i deras nya anläggning på bryggeriet. Riktigt bra var den också. Ren och råvarupräglad med ordentlig tyska karaktär med balanserad beska. Kommer med all säkerhet tilltala många.'

Uppsala Brygghus fanns också där och dem hade jag egentligen bara hört talas om innan men aldrig druckit. Det blir lätt så när man bor i Göteborg att det bara dricks öl från Göteborgsbryggerier eftersom det är det som finns på krogen. Ingen fel i att dricka lokal öl men det blir lätt att man missar andra bryggerier i landet. Så nu när jag hade chansen skulle deras testas. Uppsala Brygghus är alltså gamla Gamla Slottkällans Bryggeri. När Gamla Slottskällans blev uppköpt av Coppersmith’s, och flyttad till Västerås, tog några av bryggarna över lokalen och startade det nya varumärket och bryggeriet Uppsala Brygghus. I Örebro provade jag fyra sorter. Fyrisch, en kölsch med stilrena drag och en lät honungslen sötma. Berry Berry, en suris med blåbär och hallon som var mer bärig och fruktig än sur. Hopsession APA, som påminde om en lättdrucken NEIPA. Snakehead IPA var min favorit då det var en klassisk IPA med bra humlebett med en kompletterande maltbas. Bra grejer överlag och det är inte omöjligt att man kommer hitta dem på Bishops runt om i landet inom en snar framtid.

Bland Göteborgsbryggerier så fanns endast tre representerade och det var West Coast Beersmiths, Oceanbryggeriet och Poppels. Jag hann bara smaka en öl från West Coast men det var å andra sidan en riktig höjdare. Deras Old School DIPA var i brittiska skolan och smakade galet mycket apelsinmarmelad, den bittra varianten. Precis så som en brittisk IPA ska smaka.

I övrigt var det mest lokala bryggerier såklart och ett av dem var Örebro Brygghus. De hade med sig lite alla möjliga sorter och såklart en del berliner weisse som de blivit tämligen kända för. Deras ljusa kaffeberliner var riktigt intressant och det är häftigt hur bra kaffe och syrlighet mjölksyrebakterier passar ihop. Fors bryggeri var ett helt nystartat bryggeri som bland annat hade en del riktigt trevliga sorter, bland annat en irländsk red ale med fin knäckighet.

Mässans stora profiler var tveklöst Örebrobaserade Närke Kulturbryggeri som för drygt 10 år sedan var ett av Sveriges mest hajpade bryggerier, bland annat för deras Stormaktsporter. De hade fruktansvärt många sorter med sig, tror nästan det var 30 stycken, bland annat deras bitter smaksatt med bävergällextrakt(!). Smakade typ som en rököl. Sedan hade de en finfin barleywine lagrad på rökigt whiskyfat från Mackmyra. De hade även en torr irländsk stout som var riktigt bra.

Allt som allt en mycket trevlig mässa som jag gärna besöker igen. För egen del gick det kanon. Det såldes bra med ölböcker, ölglas och milden uppskattades av många. Nästa gång jag står i Strömsholms monter blir på Uppsala Öl & Whiskyfestival den 23-24 februari. Hoppas vi ses där! 

Stockholm Beer- & Whiskyfestival 2017

Sista helgen i september och första helgen i oktober var det dags för Stockholm Beer & Whiskyfestival för 26 året i rad. Första gången jag besökte mässan var 2002 och då var denna mässa/festival tämligen ensam i Sverige. Nu hålls det flera ölmässor varje månad. Detta har blev tydligare i år då flera svenska bryggerier uteblev så som Oppigårds Bryggeri, Nils Oscar, Dugges, Brewski och många flera. Vad exakt det beror på kan man bara spekulera i men visst har mässan tyvärr gått i lite fel riktning. Jag hade absolut inget emot när det var en kombination av öl och whisky men nu har det år efter började dyka alla möjliga slags spritmärken. Inte blir det bättre att märken som Fireball eller Liquer 43 har egna montrar med översminkade unga tjejer som blandar drinkar. Nej, öldelen börjar tyvärr försvinna från mässan och jag hoppas att det vänder åt rätt håll igen.

Men nog om det negativa. För visst fanns det flera ölutställare där som höll mycket hög klass. Personligen så är det extra kul att komma till Stockholm och upptäcka bryggerier därifrån, eftersom det lätt endast blir göteborgsbryggerier här i stan. Visst är det bra att dricka lokalt men man missar så mycket från övriga Sverige då.

Beer, Brewing & Bastards i Belgolubbens monter.

I år besökte jag mässan under andra helgen både som press och som utställare eftersom jag och Jonas Darnell lanserade vår nya bok Beer, Brewing & Bastards – Herman Hednings Brutalkompletta seriebibel om Öl. Vi befann oss i Belgoklubbens monter. Du har väl inte missat att du kan bli medlem i deras Belgoklubb och få massa fina belgiska öl skickade hem till dig? Läs mer HÄR. Under hela torsdagen befann jag mig i deras monter men under fredagkvällen var jag runt och smakade från andra utställare. Lördagen var jag inte där alls.

Den stora överraskningen var Kungsbryggeriet, som är beläget i Älta i Stockholm. Detta hantverksbryggeri gör något så vågat att de enbart tillverkar lageröl i olika stilar. Med sig hade de bland annat helles, dortmunder, pilsner och märzen. Och vilka lageröl det var! Tveklöst de bästa jag har druckit från ett svenskt bryggeri och alla var verkligen världsklass. De har inte sina öl på Systembolaget utan säljer enbart till restaurang och då är det fat som gäller. I Stockholm hittar du deras öl bland annat på Ölerian, Tjärhovsgatan 50 på Södermalm.

Mässans stora vinnare var Bryggeriet Ångkvarn, där min gode vän Per-Erik Alm är huvudbryggare. De kammade hem hela 5 guldmedaljer i mässans årliga öltävling. Ölen de fick för var Mosaic Lager, Sjuhelvetes ale (en ESB) samt Ångkvarns Pale Ale. Sedan tog de även pris för bästa nya bryggeri och mässans Beer Trophy. Bryggeriet Ångkvarn är en bryggeripub i Uppsala som verkligen är värt att åka till och det var även där jag bryggde en mild (Håkan Mild) i maj i år. Läs mer om det besöket HÄR. 

Det var inte många göteborgsbryggerier på plats men ett av dem var Oceanbryggeriet som ska göra om hela sin portfölj och hade en rad olika spännande öl med sig. Och visst satsar de fortfarande på brittiskt. Bland annat är deras nya julöl Midvinter, hör och häpna, en strong mild. Härligt! Riktigt god var den också. De hade också med sig en wee heavey (stark skotsk ale) på 7,4 volymprocent som var helt ljuvlig med tydliga karamell- och knäcktoner. Dessutom verkar det som att deras stout på 4,4 volymprocent gör comeback och det är bara att säga tack och bock för det. Härligt rostad och torr.

Oceanbryggeriets julöl. En strong mild!

Jag passade även på att göra ett litet stopp hos Pilsner Urquell för att dricka lite av deras färska Urquell från tank (Tankovna) men framförallt för att prova deras mörka Kozel. Detta är alltså en tmavé, en mörk tjeckisk lager på 3,8 volymprocent. Tjeckisk mörk lager är alldeles för underskattad här i Sverige och skulle passa utmärkt som folköl och faktum är att mannen i baren berättade att det finns planer på att släppa en folkölsvariant av Kozeln till nästa år. Mer än välkommet säger jag! Sedan berättade han något som jag inte alls visste och det är att Kozel (den ljusa) är Tjeckiens mest sålda öl, medan Pilsner Urquell är den mest exporterade). Man lär sig alltid något nytt varje dag.

Min gode vän Calle Granberg.
Skål på dig gubben!

Stora Öl, små bryggerier i Växjö 2017

Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier bildades 2008 av 12 bryggerier och i dag, nästan 10 år senare, är de ett 30-tal bryggerier som finns utspridda över hela landet. Sedan 2012 (rätta mig gärna om jag har fel) har de arrangerat sin alldeles egna festival Stora Öl, små bryggerier där endast medlemmarna i föreningen ställer ut. Festivalen arrangeras också av något av bryggerierna och oftast i den ort där bryggeriet är baserat.

I år hölls festivalen av Trädskogens Bryggeri i Växjö lördagen den 2 september. Jag har i flera år funderat på att åka men det har alltid varit något som kommit emellan men när mina vänner på Trädskogens (Robert, Svante och Matias) skulle hålla i det gällde det att boka upp långt i förväg.

Jag inleder med att säga att det absolut bästa med festivalen var bredden av ölstilar, istället för att enbart hitta IPA, berliner weisse och fatlagrade imperial stout som man så ofta göra på dagens festivaler. Här fanns istället tysk pils, tjeckisk pilsner, veteöl, wit, vetebock, dubbelbock, rököl, porter, stout, IPA, berliner weisse, suröl, APA, imperial porter och märzen. Det enda jag saknade var öl i skotsk stil och mild, men man kan inte få allt. Dessvärre fanns det en del öl som var infekterade. Bland annat en dubbelbock från Lundabryggeriet, Svarte Petter, som smakade som surölet Rodenbach. Hade jag druckit den blint hade jag till och med sagt att den var god, för att vara en flamländsk red ale, men nu förväntade jag mig en fyllig och brödig dubbelbock, vilket det inte var. Däremot hade de en pilsner i tjeckisk stil som var sagolikt god med helt lagom mycket diacetyl (smörkola). Några som däremot hade en helt förträfflig dubbelbock var Eskilstuna Ölkultur som även hade med sig årets version av Södvik Säsong, en saison kryddad med amerikansk humle och som var väldigt uppfriskande.

Ängöl från Kalmar har länge varit ett favoritbryggeri och ett av dagens bästa öl hittade jag hos dem. Det var deras nya vetebock Dubbel Vetebock som verkligen sprudlade av skumbanan och kryddnejlika och som dessutom hade en härligt knäckig maltbas. Yum! Dessutom hade de också med sig sin alltid lika goda märzen Oktoberfestlig.

Dagens stora överraskning var Sälens Fjällbryggeri. Deras Transtrands Pils vaärr troligtvis den bästa pils som jag druckit från ett svenskt bryggeri, i samma klass som Pickla Pils från Nynäshamns Ångbryggeri. De hade även en modern lite fruktigare lager vid namn Gustafs Lager som också höll mycket hög klass. För att inte tala om deras maltiga och knäckiga red IPA Fjäll RIPA. Många pratade gott om den. Men det som överraskade mig var att jag har druckit Sälens öl flera gånger tidigare, men bara på flaska, och då har de inte alls hållit samma höga klass och till och med haft lite felsmaker. Inte så konstigt egentligen då det är just vid buteljering som saker och ting kan gå snett. Eller kanske hade jag bara otur. Jag tänker prova igen. Samtliga deras öl går nämligen att beställa styckvis Systembolaget och skickas till alla bolag i landet.

Värdbryggeriet då? Visst hade även de spännande saker att bjuda på. Bland annat hade de gjort en tävling där Svante Carling, Matias Diessler och Robert Helberg hade bryggt var sin öl utan att avslöja för varandra vad det var för öl. Besökarna fick inte heller veta utan skulle helt enkelt rösta på den de tyckte var bäst. Matias hade gjort en Berliner weisse (Arne Berliner Weisse), Svante hade gjort en NEIPA (Spela på min Citra) och Robert hade gjort en saison med kaffe och lakrisrot (En saison med Kaffe? Ja. Va?). Mitt val föll på berliner weissen som i princip inte kunde bli bättre och det är väldigt uppfriskande att få en utan smaksättning. Saisonen var helt klart spännande då den var ljus och smakade mörkt (kaffe) men kaffesmaken var lite väl kraftig. IPA:an var bra men kanske något kärv, men uppenbarligen tyckte inte andra det eftersom det var Svante som tog hem segern. Något som Matias och Robert inte var sugna på att annonsera högt.

Jag fick även nöjet att träffa min författarkollega Jonas Darnell och det var första gången vi sågs sedan vår bok Beer, Bastards & Brewing – Herman Hednings brutalkompletta seriebibel om öl gått till tryck. Jonas var där och sålde sina Herman Hedning-grejer samt att han stod i Strömsholms Brygghus monter och serverade Herman Hedning öl. Nästa år står vi säkerligen där båda två och kränger böcker. Då kanske även besökarna får dricka mild eftersom vi snart kommer brygga Herman Hedning-ölet Mild Bastard på Strömsholms Brygghus.

På festivaler är jag alltid på jakt efter något bra alkoholsvagt, då jag vet att det är väldigt svårt att brygga. Jag hittade två öl som verkligen föll mig i smaken. Den ena var en torrhumlad svagdricka från Närke Kulturbryggeri och den andra ett välhumlat lättöl från Wermalnds Brygghus. Mycket fyllig och bra kropp i båda.

IPA och APA var det (faktiskt) ganska sparsmakat med men en APA som verkligen höll galet hög klass så var Cirkus APA från Klackabackes Bryggeri. Explosion av citrus och tropiska frukter utan att vara för besk. Sedan hade Oppigårds Bryggeri med sin New Sweden IPA på fat och finns den så behöver det ärligt talat inte finnas så många andra ipor.

På det hela taget var det en väldigt lyckad festival i en fin och rymlig lokal. Det var aldrig trångt vilket jag tror uppskattade av många besökare och man hade gott om tid att stå och tjöta med bryggare vilket är halva nöjet. Bra gjort Trädskogens Bryggeri!

Ölfestivalen Stora öl, små bryggerier i Växjö den 2 september

SE HIT ÖLVÄNNER!

Ni ha väl inte missat att ölfestivalen Stora Öl, små bryggerier bara är en vecka bort? Varje år arrangeras festivalen av någon av medlemmarna i föreningen, med samma namn, och i år är det dags för Trädskogens Bryggeri. Lördagen den 2 september öppnar dörrarna kl 11.30 på Kök 11, Honnörsgatan 15, i Växjö.

Här kommer du kunna dricka öl från de småbryggerier som var med och satte Sverige på ölkartan under 90- och 00-talet men också flera som kommit  i den nya svenska bryggerivågen. Följande bryggerier kommer medverka:

Ahlafors Bryggerier
Eskilstuna Ölkultur,
Hantverksbryggeriet i Västerås,
Helsingborgs Bryggeri,
Jädraöl,
Klackabackens Bryggeri
Lundabryggeriet
Nora Brygghus
Nynäshamns Ångbryggeri
Närke Kulturbryggeri
Nääs Gårdsbryggeri
Oppigårds Bryggeri
Qvänum Mat & Malt
Strömsholms Brygghus
Sälens Fjällbryggeri
Trädskogens Bryggeri
Wermlands Brygghus
Ängöl


Missa inte heller den episka batalj som kommer äga rum i Trädskogens Bryggeri monter. Bryggarna Svante Carling, Matias Diessler och Robert Helberg har bryggt var sin öl i hemlighet för varandra och det är upp till besökarna att utse vinnarölet.


Har du inte köpt biljett? Vänta inte tills det är för sent, det är ändå lönehelg ☺ Biljetter finns på Tickster. Se länk nedan.


https://www.tickster.com/sv/events/nh8ernkgf1276n4/2017-09-02/stora-ol-sma-bryggerier-2017

All in Beer Fest 2016

Det har snart gått två veckor sedan All in Beer Fest gick av stapeln i Eriksbergshallen på Hisingen i Göteborg. Anledningen till att jag inte lagt upp någon innan (förutom en lien film på Instagram på @petereronson) är för att jag har funderat kring om jag tycker att det var bättre eller sämre än förra året.

När jag läst en del andra bloggar och snackat med vänner har de flesta tyckt att det var sämre öl och utsällare i år, kanske främst på grund av att det var fler hajpade amerikanska bryggerier förra året. Men jag skulle snarare vilja säga att det var bättre utbud i år, betydligt bättre till och med.

Den största anledningen till detta var helt enkelt att det var betydligt färre Berliner Weisse. Det var alldeles för många av denna ölstil förra året. En öltyp som för mig är helt meningslös då den bara smakar syrligt och saftigt, eftersom de flesta smaksätts av olika slag. Men visst fanns det några även i år och till och med en som jag uppskattade - Brewskis Candy King smaksatt med hallon och lime, men Brewski vet också hur man ska brygga en berliner.

Nåväl. Mycket färre berliner weisse som var en lycka för mig och det fanns dessutom en mycket större variation i utbudet. En av mina absoluta favoriter hittade jag hos Örebro Brygghus och det var en gose smaksatt med ostron. Oerhört välbalanserad och en snygg sälta. Att gose inte gose fått större spridning i ölvärlden är för mig en gåta. Den slår berliner weisse med hästlängder. Gose har både en svag syrlig ton och en fyllig kropp, med tanke på den låga alkoholhalten.

En annan mycket trevlig överraskning var lambikbryggeriet Tommie Sjef från Nederländerna som bara hade bra saker och ser man till bryggerierna så var detta mina absoluta favoritutställare på festivalen. Bland annat hade de en rökig lambik vid namn Basalt som var helt magisk. Men den var också en riktigt vattendelarna bland besökarna som rököl så ofta är.

Till min stora lycka var mitt absoluta favoritbryggeri Brasserie Dieu du ciel! där och även om jag hade druckit de flesta sorter de hade med säga så var det lika gott den här gången. Flera av dem hade jag heller inte druckit på fat tidigare. De hade även en ny, Hérétique Obscura, en brettad svart öl som utan tvekan var ett av festivalens bästa öl. Rejäla toner av brettanomyces i form av stall och läder och rejält torr.

En lite oroande trend som jag noterade var att allt fler bryggerier tillsatte essenser i sina öl (och faktiskt även en och annan cider). Visst är det roligt att bryggerier försöker utveckla ölsmakerna men problemet är att genom att tillsätta essenser (till exempel av någon frukt) är detta rent av orättvist mot bryggerier som faktiskt använder riktigt frukt i sina öl. Faktum är att riktig frukt ger bara en liten subtil ton i ölet medan essenser tar över alla andra smaker. Gott säger en del men personligen tycker jag bara att det smakar artificiellt och jag hoppas verkligen inte att detta blir den nya trenden hos bryggerierna.

Men på All In Beer Fest brukar man kunna gissa sig till nästa års trender, eller det som redan är inne. Förra året var det tveklöst Berliner Weisse. I år då? Fatlagrat fanns det gott om men också Ipor, särskilt New England IPA, där Stigbergets Bryggeri ligger i framkant.

Själv hade jag hoppats på mer färska lageröl och maltiga öl i den brittiska skolan men jag tror jag lyckades hitta fyra totalt. Så nej, detta blir nog inte trenden nästa år heller. Men jag är optimist och tror att förr eller senare kommer stilar som färsk pilsner, kellerbier, mild, best bitter, ESB att bli det trendigt. Hade någon sagt till mig för 3-4 år sedan att berliner weisse kommer bli den nya heta ölstilen hade jag aldrig trott dem. Majoriteten av ölentusiaster visste knappt vad en berliner weisse var för något. Så varför skulle inte detta kunna hända med någon annan obskyr ölstil, som till exempel mild. Jag lever på hoppet…

Stort tack till All In Crew för en grym festival!

Inför Växjö Ölfestival den 9 april 2016

Kök 11 i Växjö, där festivalen hålls. Foto: Robert Helberg.

Våren börjar närma sig allt mer i de södra delarna av landet. Detta innebär inte bara att knoppar börjar brista utan att Växjö Ölfestival går av stapeln för tredje året i rad. Festivalen är uppdelad i två pass, precis som förra året. Klockan 12-17 och 18-23. Jag är där hela dagen och kommer bära min sedvanliga svarta mumintröja.

Lördagen den 9 april är det dags och det börjar bli lite svårt att få tag i biljetter. Det finns fortfarande ett fåtal biljetter kvar att köpa via Tickster (http://goo.gl/DL6RzS) samt hos Kök 11, där festivalen (likt tidigare år) kommer att hållas. Men skynda dig innan de tar slut!

Jag och Robert från Växjö Ölfestivals första år. Foto: Helena Helberg.

Men till er som redan har biljett vill jag bara säga grattis. Utställarlistan är riktigt bra med stor variation av stilar. Eller vad sägs om:

• Amager Brygghus (Bryggeri från Danmark)
• Bearded Rabbit (Fantombryggare från Göteborg)
• Beerbliotek (Bryggeri från Göteborg)
• Boxbeers (Dansk ölbutik)
• Brygghus 19 (Bryggeri från Karlshamn, Blekinge)
• Brekeriet (Bryggeri från Landskrona, Skåne)
• Brewski (Bryggeri från Helsingborg, Skåne)
• Brill & Co (Importör från Stockholm)
• Constant Companion (Importör från Malmö)
• Dugges (Bryggeri från Landvetter, utanför Göteborg)
• Hyllie Bryggeri (Bryggeri från Hyllie, utanför Malmö)
• Klackabackens Bryggeri (Bryggeri från Kristianstad, Skåne)
• Kvarnagårdens Bryggeri (Bryggeri från Braås utanför Växjö Småland)
• Octabrew (Bryggeri från Fagersta, Västmanland)
• Rocket Brewing (Bryggeri från Danmark)
• Skägglösa Ångbryggeri (Bryggeri från Skäggalösa utanför Växjö i Småland)
• STHLM Brewing (Bryggeri från Stockholm)
• Tempel Brygghus (Bryggeri från Uppsala)
• Trädskogens Bryggeri (Bryggeri från Åryd utanför Växjö i Småland)
• Svenska Ölfrämjandet

Årets provningsglas. Foto: Robert Helberg.

En härlig mix från svenska och danska bryggerier samt importörer som plockar med sig suröl, humlad öl och mycket annat gött. Personligen så brukar jag tycka att suröl i alla dess former och stilar är ett utmärkt öl när våren anländer. Det är då jag har börjat tröttna på alla tunga brygder som konsumerats under vintermånaderna.

Festivalens grundare Robert Helberg är en av delägarna av Trädskogens Bryggeri och jag har passat på att ställa några frågor till honom rörande festivalen.

Foto: Robert Helberg.

Hej Robert…

Detta är tredje året för Växjö Ölfestival. Vad skiljer årets uppsättning från tidigare år?

Årets festival är ganska snarlik förra årets men några förändringar har vi gjort. Vi har släppt något fler biljetter (cirka 150 st) och dessutom har vi gjort V.I.P-passet mer exklusivt.

En stor förändring är att det ingår provsmakningskuponger i entrébiljetten vilket gör det möjligt för alla besökare att slippa stå i kö det första man gör. Man kan alltså direkt börja botanisera bland all fantastisk dryck så fort man kommit in. I år kommer vi inte heller att hålla några provningar eftersom vi upplever att det tar en del tid från besökare som vill gå på festivalen och träffa utställare.

Vad gäller medverkande utställare så har vi allt från lokala till nationella och tre stycken från Danmark. Årets startfält är otroligt starkt! 

Sedan har vi även valt ett annat glas i år (se bild) som vi är grymt nöjda med.

Vad är ditt tips till dem som besöker festivalen för första gången? Vad ska man börja? Det finns ju en del att välja på.

Vara väl förberedd! Fem timmar låter som en ganska lång tid men det går ganska fort ändå. Det man kan göra är att kolla på förhand vilka öl som kommer att finnas med (https://docs.google.com/spreadsheets/d/1ZNTsg2_VHdbHyPyebj-76HVvdbKm6boPhXEjjRCYlCg/pubhtml) och på så sätt sikta in sig på de som man känner mest för.

Dessutom är det rätt bra att börja med lågprocentig öl för att sedan fortsätta uppåt. Att både dricka och skölja med vatten mellan varven är också ett bra tips!

Till slut tycker jag inte man skall ha för bråttom utan att försöka njuta av festivalen och givetvis prova något god mat från Kök11’s fantastiska kök.

Både suröl och IPA har ju varit i ropet i några år nu men vilka ölstilar tror du kommer rå åt sig fanan under åren som kommer. Eller kommer suröl och IPA att bestå?

Rök-öl så klart! Skoja bara! IPA kommer nog alltid att bestå, det är min känsla iallafall. Suröl kommer fortsättningsvis vara populärt och blir mer vanligt hos Svensson.

Vad som jag tror kommer är välgjorda och smakrika lageröl, framför allt ljusa sådana.

I övrigt tror jag inga stilar kommer att ta över såväl IPA eller suröl men vi kommer att få se mycket frukt/bär i öl liksom en hel del fatlagringar.

All in Beer Fest - Surt, beskt och fatlagrat

I fredags och lördags gick All in Beer Fest av stapeln för tredje året i rad. Det var första gången för mig. Ölfestivalen ägde rum i anrika Eriksbergshallen som under varvstiden i Göteborg var en mekanisk verkstad. I lokalen finns fortfarande en kran bevarad samt flera stålbalkar som sträcker sig upp till taket. Det ihop med en underbart gemytlig festival skapade en härlig atmosfär. Aldrig särskilt trångt och knappt någon kö för att köpa öl. Ett smakprov (10 cl) kostade en polett (20 kr).

All in Beer fest skiljer sig stort från andra ölfestivaler i landet då det är hit alla hypade bryggerier kommer från bland annat Sverige, Danmark, Storbritannien, USA, Italien, Spanien och till och med Ukraina. Ett mecka för ölnördar och ölentusiaster. Mässan är uppdelad i tre pass – fredag (17.30-22.30) och lördag (11.00-15.30 och 17.00-22.30). Jag var där samtliga passen, men man kan också välja att bara gå på ett pass, eller två.

Jag besökte festivalen med min gode vän och ölfotografen
Robert Helberg, från Helbergs Humle.

Festivalen kan även ge en glimt av vad som kommer bli populärt framöver hos gemeneman. Är till exempel det syrliga och lågalkoholhaltiga (3-4 %) veteölet berliner weisse här för att stanna och hitta sin väg till medelsvenssons ölkyl?

Berliner weisse är en mycket gammal tysk ölstil som har sina anor i staden Berlin. Det föll i glömska efter andra världskriget men har nu fått en renässans. För några år sedan var det ingen som visste vad det var för något. På All in Beer fanns det gått om dem. Nästan varenda en av 30 utställarna hade någon variant av det syrliga veteölet under något av de tre passen. Det populära bland bryggarna i dag är att blanda i olika slags frukter i berliner weisse och på festivalen kunde man hitta smaker som kaffe, jordgubbe och lime, äpple och kanel, kiwi, rödbeta, blåbär och annat smått och gott. Jag hittade en enda berliner weisse utan smak och den fanns hos Dugges, Bow Tie Daddy. Från början dracks berliner weisse utan frukt i men som komplement kunde man tillsätta safter så som hallon eller myskmadra för att dämpa den aggressiva syran. Saften fanns att tillgå på utskänkningsställen i Berlin. Detta sätt finns fortfarande kvar i staden. Men ölstilar utvecklas alltid och nu är det berliner weisses tur.

Zurt var det här!

Givetvis fanns det även gott om IPA och dubbelipa på festivalen och jag måste säga att även om jag inte är ett jättestort fan av dessa båda stilar (mycket på grund av att jag druckit många dåliga och obalanserade) så har jag aldrig druckit så goda, välbryggda och färska som under denna helg. Big Blind DIPA från All in Brewing, La Gonda från Marble Brewery, IPA från West Coast samt en mycket välsmakande och färsk session IPA på burk från Cycle Brewing. Det fanns många fler.

Andra suröl och syrliga öl förutom berliner weisse fanns också. Brekeriet var där (som enbart gör suröl) och de hade med sig en rökig sådan, Tourbé, som var torrmaltad med rökmalt. Rökigt var ordet! Smarrigt! Favoriten hittade jag dock hos danska Dry & Bitter som hade en körsbärssuröl lagrad på fat (ek?). Oj, oj, oj! Påminde om Rodenbach fast som kompletterades med den mjuka karaktären från fatet. Kan vara ett av de godaste ölen jag druckit på flera år. Under fredagen var det också ett unikt släpp av en gueuze framtagen av Mikkeller och och belgiska lambiktillverkaren Boon. God öl men smakade som vilken gueuze som helst.

Guezen från Boon och Mikkeller hälls upp.

Fatlagrade öl fanns det gott om, särskilt imperial stout men då jag heller dricker neutrala imperial stout försökte jag leta upp en sådan, vilket inte var lätt. Men skam den som ger sig. What a girl wants från Beerbliotek var en imperial stout på 11 % bryggd med bryggarkollektivet Female. Välbryggd och kan nog bli helt fantastisk om något halvår. Har nog dock aldrig smakat en så välbalanserad imperial porter som Acoustic Porter från Malmö Brygghus. 14,2 % och smakade som 8-9 %. Galet bra!

Jag har en stor svaghet för kraftigt maltiga öl, och särskilt barley wine, men tyvärr fanns det inte många av denna ölstil. Jag tror jag hittade 3(!) stycken under alla tre dagar. Bäst var Odravein, 12 %, från estniska Pöhjala. Fyllig, maltig och sötaktigt knäckig.

Mässans stora överraskningar var utan tvekan mjöden från amerikanska B. Nektar och svenska Sahtipaja. B. nektar hade en med mango och svartpeppar som var helt gudomlig och Sahtipajas violmjöd hade jag kunnat dricka flera krus av. Mer mjöd åt folket! En annan trevlig överraskning var en quadrubel från Pang Pang Brewery smaksatt med blåbär – John John El Cabron Quadrupel. Tydlig karaktär av blåbär men som inte tar överhand. 

Mässans bästa bryggeri då? Ja, enligt mig var det utan tvekan Marble Brewery från engelska Manchester. Bland alla dessa extrema öl finns det inget som är så befriande som att dricka välbryggda och vanliga sessions (öl som man gärna tar en pint av med andra ord.). Det unika med bryggeriet är att det bara använder nya zeeländsk humle. De hade även en ingefäraöl med sig. Världsklass! Deras öl går att beställa i systembolagets beställningssortiment. Gör det!

Avslutningsvis vill jag tacka alla på All in Beer med personal samt alla fantastiska volontärer som gjort denna festival möjliga. Gött jobbat!

#Allinbeer #Eriksbergshallen #berlinerweisse #IPA #fatlagrat  #suröl

Helsingborgs Bryggeri firar 4 år den 16 maj

Foto: Helsingborgs Bryggeri.

Nu på lördag den 16 maj firar Helsingborgs Bryggeri 4 år och det gör man med ett stort och gediget evenemang där det är fritt inträde för besökare mellan klockan 10-18. Det hela äger rum på bryggeriet som är beläget på Cindersgatan 4 i Helsingborg.

Evenemanget har blivit en årlig tradition där det under invigningen av bryggeriet kom ett hundratal personer. På 1-årskalaset närvarande nästan 3000. När de firade 2 år hade fler än 8000 besökare hittat dit och förra året uppskattades antalet besökare till fler än 10 000. Blir det fler i år?

Vad kan man då förvänta sig om man går dit? Massor av skummande god öl förstås, en stor matmarknad, streetfood från lokala matproducenter och sju liveband att lyssna till. Bryggeriet kommer även vara öppet hela dagen för den som är nyfiken på att se hur det ser ut.

Cirka klockan 10 påbörjas också bryggningen av en helt ny ölsort och besökare är mycket välkomna in i bryggeriet för att se hur det går till. Flera olika sorters öl kommer även serveras under kalaset mellan 11-18 och du betalar med ölpoletter som du kan köpa i entrén.

Foto: Helsingborgs Bryggeri.

Hitta dit
Lokalbuss – Linje 1, hoppa av på busshållplats Rönnowska skolan. 
Gå eller cykla – till Bredgatan 25 och sväng in precis vid busshållsplatsen. 
Bil  – Kör till Cindersgatan 4 och sväng in vid postterminalen. Tänk på att du inte kan köra hem om du druckit! Ta buss eller taxi om du vill vara på den säkra sidan.

Om bryggeriet
Helsingborgs Bryggeri startades redan 1850 men endast 90 år senare köptes företaget upp av Pripps. Efter 15 år lade Pripps ner verksamheten. 

År 2010 valde däremot två passionerade ölälskare att väcka liv i bryggeriet på nytt och sedan dess har de tagit fram 21 olika ölsorter däribland flaggskeppet Helsingborgs Lager.


Läs mer om evenemanget och bryggeriet på deras hemsida: http://www.helsingborgsbryggeri.se/

Romandebut och Växjö Ölfestival den 11 april

Foto: (T.h) Robert Helberg

Nu på lördag den 11 april är det för andra året i rad dags för Växjö Ölfestival att gå av stapeln ledd av min gode vän Robert Helberg (mannen bakom bloggen Helbergs Humle). Förra årets festival var mycket lyckad och gemytlig och innehöll en uppsjö av olika ölsorter att prova från södra Sveriges stoltheter.

Nytt för i år är att inte mindre än fyra bryggerier, som är belägna strax utanför Växjö, finns representerade med sina ölportföljer - Trädskogens Bryggeri, Kvarnaregårdens Bryggeri, Skäggalösa Ångbryggeri samt Kallebryggeriet.

Dessutom kommer tre bryggerier från Göteborg - Electric Nurse, som var där förra året, Dugges Bryggeri och Beerbliotek.

På festivalens hemsida http://vaxjobeer.se/ kan du läsa vilka fler utställare som kommer samt vad de kommer ha med sig för gött.

Utöver all öl som kommer finnas att botanisera bland så kommer jag att sälja och signera mina böcker. Delvis min bok om hembryggning, Ölbryggarboken - Brygg ditt öl hemma, men också min romandebut Skägget. Så håll utkik!

Skulle ni vilja köpa böckerna under annat tillfälle så kan jag rekommendera Bokus (HÄR) och Adlibris (HÄR). Romanen går även att köpa direkt via förlagets webbshop HÄR.

Vi syns på lördag hoppas jag!

Karlskrona Ölfestival

Idag den 5 september mellan klockan 15 och 22 och på lördag den 6 september mellan 12 och 22 hålls en ölfestival på Sjörök Spis & Bar vid Skeppsbrokajen 4 i Karlskrona. För 150 kronor kan ni komma hit och botanisera bland olika hantverksbryggerier från södra Sverige. Bland annat nystartade Trädskogens Bryggeri (se bild). Massa god öl med andra ord!

SBWF 2011: Första helgen

OT/House of ale och Great Brands ahde som vanligt en massa amerikanare med sig.

Missa inte dessa båda sorter hos Great Brands (monter 26).
Stranger Pale Ale och 400 pound monkey India pale ale.
Riktigt välbalanserat och riktigt gött!

Då var man hemma på Sveriges framstjärt igen med två dagars ölmässbesök i bagaget. Stockholm Beer & Whisky Festival firar 20 år i år (eller rättare sagt så firar ölmässan 20 år och whiskydelen 19 år). Hursomhelst så har temat jubileum även smittat av sig på utställarna, Carlsberg (monter 27) har bland annat med sin nya Carnegie Porter som det har specialbryggt till Carnegies 175-års jubileum. Denna version är tillskillnad från originalet en överjäst porter på 8,8 volymprocent och som har lagrats i 8 månader på bourbonfat. Fylligt med mycket choklad, vanilj och smörig ek.

Även Pilsner Urquell (SAB Miller) hade med sig sin jättetunna på 3700 liter opastöriserad och ofiltrerad Pilsner Urquell, ett variant som bara har lämnat Tjeckien en gång tidigare och det var på mässan förra året. Färsk humlesmak med härlig maltsötma, ett måste för den som älskar tjeckiskt. (monter 43)

Annars finns det mycket spännande och gott att botanisera bland på årets mässa. Varför inte smaka på äkta real ale från brittiska Adnams hos Jens Pub vid Spendrups monter (monter 24). Deras Adnams New Zeeland Pale Ale är en fröjd för både näsa och gom. Gott! Real ale, eller en tysk form av varianten, finns också att avnjuta hos Nynäshamns Ångbryggeri (monter 20). Här finns nämligen både Landsort Lager och Pickla Pils på självrunna tunnor. Ta detta som det första ölet direkt när ni kommer (om de finns kvar det vill säga).

Brewery International (monter 28) hade också en del godsaker, som vanligt. Missa inte allt gott på fat som:

• Svaneke Pilsner (Klassisk pilsner med toner av honung och ljung)
• O'haras Pale Ale (läskande pale ale med karaktär av tropisk frukt)
• O'haras Dry Stout (Kaffe och snustorrt)
• Schneider Weiss Tap 1 (Skumbanan och nejlika, frisk och himmelsk. Bästa veteölet i världen?)
• Mahou Negra (Schwarzbier från Spanien. Rostat kaffe, choklad men len och behaglig)

Galatea har lite uppdelade montrar i år och där bland annat St Eriks och Samuel Adams stod själva (båda i monter 33). Gå till Samuel Adams och prova deras fantastiska rököl Bonfire. Tydlig smak av rökta charketurier och fin eftersötma. Bästa rökölet utanför Tyskland. Missa inte heller deras två specialöl: 13th hour stout och 13th hour New world trippel. Både har legat på brandyfat och har en fin syrlig ton, speciellt stouten.

Brill & Co (monter 2) och Wicked Wine (monter 9) hade som vanligt väldigt roliga saker med sig. Hos Brill var det mycket Nögne på fat (Miss inte deras India Saison!) och hos Wicked Wine mycket Sierra Nevada och Flying Dog på fat. Wicked Wine hade dessutom fyra sorter från Åländska Stallhagen. Provade bland annat deras Dunkel som var en rejäl explosion i rostat kaffe. Tyvärr blev det inte så mycket besök hos dessa båda importörer utan jag sparar det till nästa helg då jag ska dit torsdag och lördag.

Vad fanns mer att rekommendera? Ja, i rummet längst bort (snickeriet) där alla svenska mikrobryggerier stod förra året står i år alla danska mikrobryggerier (och en del svenska och norska). Gillar man dansk är det här man ska tillbringa sin tid men jag vill även slå ett slag för det norska bryggeriet Lervig som bland annat hade en mycket frisk och aromatisk pale ale och en chokladig och välsmakande brown ale.

Svenska småbryggerierna fanns det också gott om men jag prioriterade inte dom den här helgen utan tänkte göra det nästa helg istället. Men jag smakade ändå lite smått och gott. Som en witbier och en pale ale från Stockeboda Gård (monter 31) och Krösabira från Ängö Kvartersbryggeri (monter 41) som en specialbryggd till Bishops Arms i Växjö. En pale ale i session-stil smaksatt med lingon vilket ger den en behaglig bärig och söt eftersmak. Annorlunda och gott. Gamla Slottskällans Bryggeri (monter 13) hade en gäng sorter med sig och bland annat den gamla goda portern Svart. Denna fanns även som två specialversioner - en lagrad på cognacfat och en på bourbonfat. Provade den senare och det var riktigt smarikt. Skillde sig en del från Carnegies variant då smakerna i dinna inte blev så påtaglig utan det var mer en lagom vanilj- och ekton.

Sist kan även nämnas att det var trist att inte Bishops Arms ställde ut i år eftersom dom ofta har med sig öl från lite mindre svenska bryggerier som inte har råd att ställa ut på tu man hand.