söndag 29 augusti 2010

Äntligen bryggning igen!


Efter tre månaders brygguppehåll var det igår äntligen dags att ta fram utrustningen på nytt. Anledningen till uppehållet är mycket enkel - det är för varmt på sommaren. Ölet får stå och jäsa i för varm temperatur vilket ofta leder till felsmaker och sedan finns det fler elaka partiklar som florerar i luften och som kan infektera brygden. Men nu är det äntligen snart höst och vinter, årets bästa bryggarårstider.

Valet av öltyp föll vid en porter kring 4 %. Jag brukar tjata om att det finns alldeles för lite ölsorter kring 3,6-4,0 % att få tag på i Sverige så då får man helt enkelt ta och brygga dem själv. Och det ska bli många sådana brygder i höst och vinter men även en hel del annat. Här är några planerade brygder:

  • Belgisk wit kryddad med krusbär
  • Scottish Heavy Ale
  • Schwartzbier
  • IPA med ekspån
  • Och en olika 4-5 julöl såklart
Men nu till gårdagens porterrecept:

Recept för 10 liter:

Malt
1010 gram Maris Otter malt
230 gram Rågmalt
200 gram CaraBohemia Malt
200 gram CaraRed Malt
100 gram Vetemalt
100 gram Pale Chocolate Malt
100 gram Svartmalt
100 gram Rostat Korn

Humle (koktid inom parantes)
Admiral 11 gram (60 min)
Pacifica 10 gram (15 min)
Pacifica 15 gram (0 min)

Jäst
1 paket US-05

Total koktid: 90 min

Vattenbehandling
3/4 krm Kalciumkarbonat
3 krm Kalciumklorid

Klarningsmedel
1/2 krm Protafloc

Mäskningsschema (Infusionsmäskning)
65 grader (90 min)

OG 1044



söndag 15 augusti 2010

Den nonchalerade alkoholhaltsintervallen


En fråga till er alla. Hur många ölsorter har ni sett på bolaget som har en alkoholhalt mellan 3,6 % och 4,1 %? Svaret är endast 4 stycken och de är antingen 4,0 % eller 4,1 %. Själv så har jag väldigt svårt att förstå varför. Perfekta session-öl som man kan avnjuta några stycken av utan att det börjar snurra i skallen. I Storbritannien är de flesta ölsorterna inom denna alkoholintervall. Dessutom har de en stor smakrikedom och är inte i närheten så lätta i kroppen som många av Sveriges trekommafemmor, från de större bryggerierna, är. i Storbritannien kan ölen var allt från fylliga och krämiga till friska och fruktiga.

Av någon outgrundlig anledning så finns det däremot en uppsjö av billiga starkare bulköl med en alkoholhalt mellan 6,9 % upp till 10,2 %. Det är inte ens värt att beskriva hur vidrig och spritsmakande till exempel Arboga 10,2 är. När jag tänker efter så är det inte så konstigt att utbudet är så stort på dessa "ölsorter", de säljer väl helt enkelt bra. Och det behövs tydligen för ett företag som påstår att de inte är vinstdrivande.

Jag minns tidigare på 2000-talet då det fanns sorter som Caledonian 80-/ (4,1 %) och Murphys Stout 4 %. Mer sådant tack! En ljusglimt i mörkret var ändå i sommar då bolaget hade Midnight Sun (4 %) från Williams Brothers Brewery. Men jag vill se mer sorter. Var är till exempel Dragonhead Stout, Dark Island och Red MacGregor från Orknet Brewery?

Visserligen finns det ölsorter av lägre alkoholhalt i beställningssortimentet men jag eftersöker det i det ordinarie sortimentet eller tillfälliga sortimentet. Jag vill kunna köpa en flaska när jag känner för det, inte 12 på ett bräde.

torsdag 5 augusti 2010

En liten öl tack...


Undertecknad med en half pint på The Standing Order i Edinburgh, Skottland.


För två veckor sedan bilade jag och Jonas runt i Västeuropa och tillbringade tid i Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Mycket av tiden gick åt till research och fotografering för en ny ölbok men när vi satt där på krogarna/barerna var det något som slog mig. I många Västeuropeiska länder (förutom de tysktalande länderna och de brittiska öarna) så dricker folk i princip alltid små öl (25 cl). Vart vi än gick så satt de där med sina halva öl eller petit som det ofta hette. Varför?

Missförstå mig inte nu. Jag fullkomligt älskar inställningen att man beställer in halva ölportioner. För det första kan man testa flera olika sorter utan att behöva raggla hem och sedan kan det vara skönt att ha ett litet glas om ölet i fråga är för krävande och mastigt för en halvliter, som många specialöl kan vara. Jag förstår att man oftast serverar i mindre glas (33 cl eller 25 cl) i Belgien och Nederländerna där ölsorterna ofta ligger på minst 6 %. Dessutom serveras ölen ofta på flaska och där är de inte större än 33 eller 25 cl. Nu finns det visserligen ställen som även serverar i halvlitersglas men det verkar inte höra till vanligheten att folk beställer den storleken.

Det motsatta gäller i Storbritannien och Irland där ölen ofta är så pass svaga (nästan aldrig över 5 %) att man gott kan servera dem i pints, även om half pints alltid står uppskrivet på ölmenyn, eller griffeltavlan som det så ofta är. Jag glömmer aldrig när jag var på en pub i Edinburgh och beställde en half pint och fick frågan från en gubbe bredvid i baren hur jag kunde betala pengar för ett smakprov...

I Tyskland är det också stora öl som gäller (ibland även 1-liters sejdlar, även kallade masskrug) och här ligger ölen kring 5 % strecket, precis som de gör i Frankrike och Luxemburg, men där dricker man alltså nästan uteslutande i små glas. I ölmenyerna finns det dock alltid priser på alla storlekar - 25, 33 och 50 cl.

I Östeuropa, där jag har en del av mina rötter (Ungern), dricks det nästan uteslutande ur halvlitersglas. Jag tänker då på länder som Ungern, Polen, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Tjeckien (vet ens tjeckerna hur ett litet ölglas ser ut?).

Och så kommer vi till vårt eget hemland Sverige. Här är små storlekar eller half pints som bortblåsta. En del ölkrogar skriver upp priserna på vad en half pint eller en halv storlek kostar men det är inte många. Det är som om de inte vill sälja i den storleken, märkligt nog. Jag skulle vilja se mer av halva storlekar i Sverige, uppskrivna på ölmenyn.