Örebro Öl- och whiskyfestival - Del 1

Förra helgen gick Örebros öl- och whiskyfestival av stapeln för tredje året i rad och detta var även första året för mig och det kommer med all sannolikhet bli flera återbesöka. Det var en väldigt mysig festival och inte lika stort och trångt som ölfestivalen i Stockholm brukar vara (även om den också har många höjdpunkter).

Mässan pågick under fredag och lördag. Själv var jag där båda dagarna - i princip hela fredagen och en tre timmar på lördagen innan det bar av hemåt mot Småland. Under lördagen träffade jag även lite andra bloggare: Stefan (Beer Drivel), David & Fredrik (Ölkultur) samt Johan (Gjölen). Mycket trevligt att ses!

Men vad dracks det då för något smarrigt? Det första smakprovet blev hos Strömsholms Brygghus. Tanken var att jag skulle prova deras lättöl En riktig lättöl men den hade inte kommit än (köpte dock med mig en flaska hem) och sedan var deras rököl Malakias slut då bolaget hade köpt upp hela lagret. Den kommer lanseras 15 december. Därför fick det bli en Gråskägg. En fin och rökig porter med tydliga chokladtoner. Riktigt fin! Gillar verkligen detta bryggeri då har en brittisk och belgisk stil vilket känns tämligen ovanligt i dagens amerikavåg. Skebo Bruksbryggeri är ju också ett med tydliga brittiska influenser.

Därefter styrde jag stegen mot Sigtunas monter där jag tidigare hade hört att de hade en ny tysk lager - Bundeslager. Minns jag rätt så bestod den av både münchner-, wiener- och pilsnermalt. En Münchnerwienerpilsner med andra ord. Humlad med Hallertau Tradition (kan varit någon mer också). En mycket fin tysking med fin knäckig maltighet som drog smakerna åt kolasnören och fudge samt en fin gräsig tuff beska á la Tyskland. Mer lageröl från Sigtuna tack. East River Lager är också en riktig höjdare. Sigtuna hade även en annan liten nyhet, en Scottish Strong Ale. Skottlandsälskare som jag är så var den bara tvungen att testas. Fyllig, söt, knäckig men samtidigt väldigt välbalanserad. Saknade dock lite mer alkoholkaraktär som jag anser hör hemma i en skotsk strong ale och dessutom hade jag önskat lite mer rökighet, som även bryggaren var inne på.

Mycket av tiden tillbringades hos Wicked Wine där de bland annat hade besök av tjeckiskt bryggeri som hade opastöriserad och ofiltrerad tjeckisk öl på flaska och fat. Purkmster Cannabis och Purkmster Cérné. Den första var en ljus pilsner som var smaksatt med cannabisextrakt (nej jag blev inte hög) och hade en mycket trevlig söt maltighet som balanserades upp med en relativt kraftig beska. Bryggeriet låg i Plzen (Pilsen) där också Pilsner Urquell och cannabisölet påminde lite om den urqellvariant som fanns på Stockholms ölmässa nu i höstas, den i tunnan alltså. Purkmster Cérné var en äkta mörk tjeck med fina söta chokladtoner och även lite lakrits. Mycket gott!

Bjarni Einarson en av ägarna av det Isländska bryggeriet Ölvisholt Brugghùs var hos Wicked Wine och honom pratade jag en hel del med. Han berättade bland annat om svårigheterna att brygga öl på Island (ekonomi och allt) men att det ändå gick väldigt bra för dem, bland annat på grund av exporten. Öl var dessutom olagligt på Island fram till 1989 (är inte hundra på årtalet). Man får heller inte brygga säsongsöl som bara finns tillgängligt under en kort period utan brygger man en sort skall den finnas tillgänglig året runt. Provade bland annat deras julöl Jólabjór (en rökbock) och han berättade faktiskt att han trodde, eller snarare var övertygad om, att vi svenskar dricker rökigt öl under julen eftersom vi har våra brasor, rökig mat med mera. Tyvärr fick jag rätta honom och berätta att det sällan dricks rökig öl i Sverige, bara rökig whisky. Så jag eftersöker mer rökig julöl till nästa år tack! Isländska Jólabjór har en mycket fin och len rökton och även karamellig maltkaraktär med smaker av cognac och korv. Provade även deras Påskabjór som var friskare och mer humlepräglad, lite som en klassisk APA. De hade även en mycket trevlig och välbrygd wit - Freja. Mycket citrus och koriander. Lättdrucken, okomplicerad och mycket god.

FORTSÄTTNING FÖJER...