Stockholm Beer & Whisky Festival 2010 - Lite reflektioner

Två författare in action (fråga mig inte vad vi gör).

Jaha, så har ännu en Stockholm Beer & Whisky Festival passerat för min egen del och av någon anledningen så tänker jag samma sak varje år - allt jag inte gjorde och provade. Tyvärr har jag inte möjlighet att besöka mässan även denna helg men däremot kommer jag besöka Örebromässan för första gången och även SMÖF (Söderbärke Ölfestival) så förhoppningsvis kan jag göra allt jag inte gjorde då... men det blir väl samma visa då också.

Hur var då SB&WF 2010? För min egen del måste jag tyvärr säga att detta var den mässa genom åren som jag fick ut minst av. Missförstå mig inte nu. Det var egentligen inget fel på utbudet (som var större än någonsin) eller mässan som sådan och det var riktigt kul att prata med alla bryggare och importörer och i synnerhet alla andra ölbloggare. Jag ser fram emot att sammanstråla på nytt och utväxla idéer och tankar. Men problemet med mässan är att den har blivit så gigantiskt stor att det är svårt att få ett grepp om dem. Det finns så otroligt mycket att prova men man hinner inte med det så det blir lite av ett antiklimax. Eller så var jag inte i form helt enkelt.

Sedan längtar jag för varje dag som går att denna imperialdubbeltrippelquadrupelmonsteripa-våg ska ta slut. Jag måste säga att det börjar bli extremt tjatigt med alla överhumlade öltyper. Visst jag har druckit varianter som är riktigt goda men i år kändes det som att IPA (i alla dess monsterformer) invarderade mässan. Så var självklart inte fallet, men det kändes så. Jag skulle vilja se lite mer välgjorda lageröl och maltig ale (i skotsk stil) från svenska småbryggerier. Ta till exempel det underbara mörka lagerölet schwarzbier som i princip bara Sigtuna Brygghus gör en variant av i form av Black October. Dessutom önskar jag mer stout och porter från svenska bryggerier med lagom alkoholhalt. Alltså sådana man kan ta några pint av. Jag fann en riktig höjdare hos Sigtuna, Back in Black Stout 4,5 %. En kraftigt rostad, torr och kaffelik stout där bryggaren Mattias Hammerlind använt upp till 14 % rostad malt och rostat korn när det vanliga är att man använder inte mer än 5 %. Skulle vilja påstå att det är den bästa "promenadstout" jag någonsin druckit. Ett fat tack!

Nej, nu får det vara nog med gnällandet. En av de mest positiva sakerna jag noterade på mässan (särskilt under lördagen) var att det är otroligt många fler "vanliga" människor (alltså icke ölnördar) som har börjat intressera sig för öl och att prova olika öltyper och sorter. Detta är ett stort steg framåt för ölkulturen i Sverige.

Vad dracks det då på mässan? Ja en hel del men här kommer en lista över samtliga sorter i "Snickeriet" där alla småbryggerier var samlade. Snickeriet ligger längst bort i mässalen.

Mullegorm (står tillsammans med Hantverksbyggeriet)

• Joars Dricka - Ett öl bryggt med pors som har en mycket fin och frisk kryddighet. Pors ger nästan en liten söt smak till ölet. Ett måste att prova!

Nils Oscar Bryggeri

• Nils Oscar Julöl 2010 - Tyvärr får man väl säga är det samma recept som förra året och visst har vi blivit lite bortskämda med att NO Julöl byter recept varje år men det är också det som varit lite av grejen tycker jag. Hursomhelst så är den, likt förra året, mycket knäckig och bär stora smaker av torkad frukt.

Närke Kulturbryggeri

• Skvattgalen - Kryddad med bland annat enbär och en klar uppfriskning i bryggarsverige. Mer kryddor i ölet tack (förutom humle).
• Stormaktsportern "Kaggen" - Stor kaffe- och bourbondoft. Även lite honung. Smakar chokladhonung (finns det?), kaffe och lite ekfat.

Dugges Ale- och Porterbryggeri

• Idjit! - Äntligen var det dags att prova Idijit (halvidijotens storebror) och det här var riktigt smarrigt. Mycket choklad och kaffe och även inslag av portvin (!). Kommer på bolaget den 15 november i tre butiker (vinkällarbutikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö) men kommer gå att beställa till vilket bolag som helst.
• Kals Stout - Dugges nytillskott för bolagets fast sortiment nu den 1 oktober. En härligt syrlig stout som balanseras väl med den friska och fruktiga amerikanska humlen.
• Rudolf - Provade bara en liten skvätt ur min frus glas och vad jag kunde konstatera var att den var mer julig och kryddig än förra årets. Det tydligen mer pommerans i årets recept.

Oppigårds Bryggeri

• Bergmansöl - Äntligen är den tillbaka! Detta öl drack jag första året som Oppigårds ställde ut på mässan och redan då tyckte jag att det var himmelskt! Härligt ren pilsner i tjeckisk stil med stora mängder saaz. Mums! Nu väntar jag bara på en comeback av, i mitt tycke, bästa öl som Oppigårds har gjort - Old Town Ale.
• Banglore Twice - Oppigårds försök till en dubbel IPA och ett mycket lyckat försök måste jag säga. Mycket citrus och tropisk frukt och även tydliga honungstoner. Så här ska dubbel IPA smaka enligt mig. En fin balans mellan maltsötma och humlebeska. Många är tyvärr enbart rått beska.

Nynäshamns Ångbryggeri

• Mysingen Midvinterbrygd - Den klassiska julölen från nynäs som i år har ett lite annorlunda recept. Mer apelsin och mindre kummin och det märktes tydligt. Men riktigt gott var det. Behöver dock ligga till sig lite så de blir lagom med ett gäng till jul.
• Valvsviken Vinterporter - Himmel och pannkaka! Ett av Nynäs bästa öl hittills! Jag noterade MYCKET RÖKTA CHARKUTERIER! Kommer på bolaget 1 december.

Ängö Kvartersbryggeri

• Blomqvists Ängöl - En härlig klassisk porter som smakar så som många anser att porter ska smaka. Fyllig med stora toner av mjölkchoklad och kakao.
• Oktoberfestlig Ängöl - Denna fanns inte på mässan utan avnjöts på Monks Porter House under lördagskvällen. Absolut det bästa oktoberöl jag druckit. Härlig knäckig och söt maltkaraktär och påminner klart om en klassisk märzen.

Sigtuna Brygghus

• Back in black Stout - Helt klart en av de bästa ölen på mässan. Sotig, rostad och mycket kaffe! Extremt fyllig trots sin blygsamma alkoholhalt 4,5 %. Hade inte haft något emot att se den på bolaget.
• Verstehe Nicht Alt - Altbier är vi inte bortskämda med i Sverige och jag förstår inte varför. Altbier är ofta härligt knäcksöta och större delen av sin smaken bygger på malten. De är ofta tämligen humlade men större delen av beskan dämpas under lagringen. Sigtunas variant var mycket trevlig och hade en fin balans av beska och knäckig och nästa kolalik maltsötma.
• Ace of Spades - Sveriges starkaste öl på 18,5 % som var förvånansvärt välbalanserat. Jag kan än idag inte komma över hur drickvänlig den var redan nu. Mycket anis, kaffe och choklad. Vore ändå intressant att se hur den utvecklas med en till två års lagring. Men riktigt gott redan nu alltså.