Ölbloggarstafett VIII - En bok blir till

Författaren under inspirationsresa i Belgien. Foto: Jonas Sjöstrand

Ölbloggarstafett I - Min favorithumle

Ölbloggarstafett II - Den perfekta ölen

Ölbloggarstafett III - Med över 20 år i ölets tjänst

Ölbloggarstafett IV - Om smakens uppkomst

Ölbloggarstafett V - Lördag 27 juni 2015

Ölbloggarstafett VI - 5rätters med ölmeny

Ölbloggarstafett VII - En introduktion till spontanjäst öl

Denna eminenta idé med ölbloggar stafett rullar vidare och det är dags för mig att ta över pinnen. Jag fick i uppdrag av upphovsmakaren Victor från bloggen Något att dricka att berätta lite om hur jag har gått tillväga när jag skrivit mina ölböcker.

Jag kan börja med att säga att författaryrket är långt ifrån så glamoröst som man kan tro – mycket jobb, lite pengar. Än så länge har jag två titlar i bagaget Sveriges Ölkrogar samt Öl – kunskap ger mersmak. Böckerna har krävt lite olika arbetsmoment. Bland annat för att jag skrev den första tillsammans med Jonas Sjöstrand och den andra på egen hand. Öl – kunskap ger mersmak var utan tvekan den roligaste att arbeta med då jag hade mer fria tyglar vad gällde bokens innehåll. Jag fick till exempel med kapitlet om hembryggning som jag är väldigt glad för. För mig är det kombinerade intresset för öl och hembryggning en självklarhet. Jag har egentligen blivit mer intresserad av öl och olika sorter och stilar sedan jag började brygga på allvar för sisådär 2-3 år sedan.

Även om Sveriges Ölkrogar var mer krävande att skriva så är den ändå speciell eftersom det var min första bok. Idén föddes på The Bishops Arms på Bellmansgatan i Stockholm under hösten 2006. Då var det fortfarande tämligen nytt med öl från svenska småbryggerier på krogen. Jag minns till exempel när The Rover i Göteborg bytte ägare under senvåren 2006 och den nye ägaren berättade att de skulle byta koncept helt och hållet och satsa mer på svensk öl. Jag blev otroligt besviken och såg en bar framför mig med kranar från Spendrups, Åbro, Kopparbergs, Pripps och Falcon. Mitt favoritställe skulle gå i graven… Det är nästan skrämmande vad lite man visste om våra svenska bryggerier då. Bryggerier som Ocean, Dugges, Nynäshamns Ångbryggeri, Sigtuna Brygghus, Närke Kulturbryggeri hade antingen inte startat eller var mycket ovanliga både på bolaget och krogen och fanns egentligen mest i orter som låg nära bryggeriet.

Men kring 2007 började svenska ölkrogar växa och bli mer intressanta så Jonas och jag tyckte båda två att en bok om landets krogar och pubar som inriktade sig på öl var av största vikt. Researchen var inte den tråkigaste. Vi besökte alla krogar vi kunde komma åt men självklart missade vi flera stycken, det är oundvikligt. Även den brittiska pubguidesbibeln Good Beer Guide gör det.

Hursomhelst så påbörjade vi arbetet under januari 2007 med att skriva ett synopsis om hur boken skulle vara uppbyggd och vilka krogar som skulle vara med. Till en början var det över 100 olika ölkrogar men då var också samtliga Bishops Arms uppskrivna var för sig. Senare valde vi att samla alla Bishops under samma rubrik och beskriva själva kedjan. Av någon anledning (som jag inte minns nu) blev projektet vilande och vi gjorde inget mer med det under hela 2007. Men i mars 2008 började det hända saker igen. Via kontakter inom förlagsvärlden snubblade jag till på ett bananskal och for rakt i famnen på Grenadine Bokförlag. De skulle precis börja satsa på en ny guideboksserie där Sveriges Ölbryggerier var först ut i skaran. Senare under hösten skulle Sveriges Whiskykrogar göra den sällskap och våran guidebok var tänkt till januari 2009. Från att projektet hade varit helt dött började det nu rulla med full fart. Man ska helt enkelt ha en hel del tur och timing i förlags- och författarbranschen.

Så mellan mars 2008 fram till oktober samma år, då deadline var, reste jag och Jonas runt i hela landet och intervjuade och inspekterade ölkrogar. Många var mycket glada att vara med, andra måttligt roade medan vissa sa blankt nej. Trots att det inte kostade dem en enda krona. De som fick betala var jag och Jonas (för bland annat reseutgifter) och förlaget (när väl boken skulle tryckas). Men personligen tycker jag att kostnaderna är en bisak. Skrivandet och researchen för en bok (särskilt när det handlar om öl) är en sådan rolig sysselsättning att varenda krona är värt det.

När manuset sedan var inlämnat till förlaget i oktober genomgick det korrekturläsning och sedan fick vi godkänna och ändra eventuella fel som de hade hittat. Någon månad senare var originalet klart och vi fick i PDF-format se hur boken skulle se ut. I stort sett var det samma upplägg som de tidigare guideböckerna i serien förutom en del nya detaljer som vi hade föreslagit så som symboler för respektive krog, kapitlet med andra bra ölkrogar samt att krogarna skulle vara uppdelade efter platser/orter. I detta skede fick vi även chansen att byta ut bilder som vi inte tyckte passade. Kring första december gick boken till tryck och sex veckor senare landade boken i butikerna. En härlig känsla!

Vår förhoppning var givetvis att boken skulle sälja slut inom ett år så att vi sedan kunde trycka upp en ny upplaga där vi kunde ta bort vissa krogar och lägga till nya. Tanken var helt enkelt att uppdatera den varje år. Tyvärr sålde den inte slut och har fortfarande inte gjort det och varför vet jag inte. Det är visserligen tämligen uppenbart att det här krog- och pubintresset är långt ifrån lika stort här som i andra ölländer som Tyskland, Belgien, England och Skottland. I dessa länder kan du till och med hitta pubar i små byar och samhällen. I Sverige hittar du pizzerior…

I samma veva som Sveriges Ölkrogar publicerades lämnade jag även in synopsis för min andra ölbok – Öl – kunskap ger mersmak. Förlaget tyckte om idén och sade egentligen att det bara var att köra på. Jag började dock inte jobba med boken på allvar med en gång eftersom jag och Jonas hade fått i uppdrag från förlaget att skriva ytterligare en guidebok – Sveriges Vinbarer. Denna blev klar i maj och då var det fullt ös med ölboken som hade deadline i oktober samma år.

Ölboken innebar en helt annan skrivarprocess än under de två tidigare böckerna. För det första skrev jag den på egen hand och sedan var det (lyckligtvis) inte lika mycket resande. Visserligen besökte jag en del bryggerier men mycket av researchen bestod i att läsa andra ölböcker, artiklar, information om öl på internet och en hel del ölbryggning.

Något jag var fast besluten om när jag började skriva var att jag skulle försöka ha så lite aktuella saker med som möjligt. Tillskillnad från ett blogginlägg eller en tidningsartikel är en bok något du kan ta fram och läsa flera gånger under en lång tidsperiod, något som du slår upp i. Då är det inte så smart att skriva om en massa nyheter hela tiden utan snarare om sorter som är trogna stilen. Helst ska allt som står i boken vara tidlöst. Boken ska kunna läsas om 10, 20 ja till och med 30 år. Självklart finns viss aktuell information med så att läsaren idag ska känna igen sig men det är också skrivet på ett sådant vis att en framtida läsare kan titta tillbaka och läsa hur ölkulturen såg ut idag. Jag hoppas att jag har lyckats. Man kan lätt ha en bestämd bild hur det ser ut när man börjar skriva men det är ytterst lätt att bli blind för sin egen text och då är det lätt hänt att man svävar iväg från sitt egentliga mål och syfte.

Vad skulle då finnas med i boken? Jag ville ha en så bred ölbok som möjligt där det mesta man kan tänka sig vilja veta om drycken fanns med. Boken är även början på en serie, en serie handböcker om drycker och delikatesser.

Historia och tillverkningskapitlet hade en självklar plats men sedan kom jag till dilemmat över vilka öltyper som skulle vara med. Det finns närmare 200 olika öltyper i världen och att ha med allihop var inte rimligt. Därför valde jag att skriva om dem som man som svensk med störst sannolikhet kommer stöta på i en välsorterad svensk ölkrog. Till exempel så kom inte veteölstypen berliner weisse med då jag aldrig någonsin har sett den öltypen i Sverige.

Hembryggningskapitlet skulle bara vara med, punkt slut. Det är inte många ölböcker (förutom hembryggarböcker såklart) som jag har läst som tagit upp hembryggning (Öl för dummies är undantaget) och det tycker jag är synd. För mig är hembryggningen en väldigt stor del av mitt ölintresse och om folk bara fick en kort och enkel redogörelse för hur man gör så är jag övertygad om vi skulle få se fler hembryggare i landet. Är man ett gäng kan man också hjälpas åt.

Eftersom boken ges ut på en svensk marknad ville jag givetvis också ha ett litet kapitel om svensk öl, både hur det såg ut förr och hur det ser ut idag. Jag tar visserligen upp aktuella ölmärken och aktuell ölkultur idag i detta kapitel men här passade det ändå. Dessutom kan ju läsaren om några år titta tillbaka och se hur den svenska ölkulturen såg ut 2009.

Kapitlet om öl på krogen ansåg jag viktigt eftersom ölkrogar är en så pass viktig mötesplats om man vill prova öl. Det vill säga de som inte finns på bolaget vilket är en hel del. Jag ville här även slå ett extra slag för bryggeripubar, något vi har alldeles för få av i det här landet.

Slutligen kan jag även nämna ett kapitel som inte kom med i boken, nämligen ett avsnitt om öl och mat i kombination, med recept tillagade med öl. Det är även här som jag vill ta upp skillnaden mellan att skriva blogg och böcker. I sin blogg kan man i princip skriva vad man vill och hur mycket man vill. Man behöver aldrig stryka något (fast det kanske hade behövts ibland). När man däremot skriver en bok som ett förlag ska publicera får man lära sig att leva med att stryka ner en hel del text, hur bra man än tycker att det är. Ofta har man ett visst sidomfång man måste följa och gör man inte det får man helt enkelt skylla sig själv. Och för det mesta blir det faktiskt till det bättre med strykningar. Jag strök en hel del text i ölboken och så här i efterhand tycker jag bara att det blev mer läsvänligt. Mer koncist och rakt på sak.

Hur ser då framtiden ut? Ja, jag vill egentligen inte avslöja allt för mycket men jag kan säga som så att jag i nuläget håller på med en ny bok om öl. Den är åt guidebokshållet och kommer förhoppningsvis komma ut under våren 2011. Jag kommer förmodligen kunna avslöja mycket mer framåt hösten i år då boken blir mer officiell.

Slutligen ska jag även lämna stafettpinnen vidare och lotten föll hos Manker på Manker Beer Blog. Vad jag har förstått efter att ha följt din blogg så är du hyfsat inne på amerikansk öl ;) Jag har alltid fascinerats över hur stort amerikanskt öl är idag och vilken explosion det blivit med jänkaröl de senaste åren. Många andra länder har ju också hakat på trenden som Sverige och Danmark. Jag skulle därför vilja höra dina teorier Manker om varför de amerikanska influenserna är så breda i ölkulturen idag. När började det? Varför blev amerikansk humle så populärt och inte brittisk? Ja, låt teorierna flöda helt enkelt. Funkar det? Vi har väl satt deadline på en vecka tidigare så då blir tisdag nästa vecka den 3 augusti.